This essay examine the femme fatal and the head character in the play Lulu Eine Monstretra gödie by Frank Wedekind. I have studied Lulu, who would be classified as a femme fatal, in terms to see what kind of woman?s portrait a femme fatal is. I will show with the theories of Judith Butler, Jacques Lacan and Joan Riviere how the femme fatal can be seen as a construc-tion, a role done by men. As well as a strong self owned woman.

This essay examines the love affair between the two main characters of Rut Hillarp?s novel Sindhia. It draws attention to the schism between the Surrealist version of love as an extatic-religious fusion of the sexes ? that in a way marks the relationship ? and the yet remarkable coolness between the two lovers.With the theories of French psychoanalyst Jacques Lacan, I will show how the man and the woman project their unrealistic individual fantasies on each other, thus rendering impossible the Surrealist Meeting, with its road to an absolute reality. The Surrealist "l?amour fou", I will argue, is trapped in the ritualized "l?amor interruptus"; a lacanian term for a certain kind of love that wishes to conceal the fact that desire will never find its object.

I ett försök att låta psykoanalysen tala med poststrukturalistiskateoribildningar undersöker uppsatsen hur det går att förstå fenomensom kroppslighet, begär och subjektion. Uppsatsen försöker skapaaffiniteter och synteser mellan de inom svensk genusvetenskap oftaignorerade delarna av Judith Butlers psykoanalys och teoretiker sombland annat Julia Kristeva, Jacques Lacan, Sigmund Freud ochJacques Derrida. Genom att låta den freudianska och butlerianskatermen melankoli stå i dialog med Kristevas teori om abjektionenoch Derridas différance-begrepp görs en teoretisk ansats attanalysera ätstörningsproblematikens omedvetna struktur i denmanliga homosexuella subjektspositionen. Uppsatsen argumenterarför behovet av psykoanalysen inom genusvetenskaplig teori för attkunna blottlägga de dolda subjektiverande processer som via enheterosexistisk diskurs skrivs in starkare och mer våldsamt i vissapsyken än andra. Uppsatsen försöker visa på hur den ätstördakroppen hos bögen som subjekt framträder som något förfrämligatoch abjektalt med ursprung i melankoliska heterosexistiskaintrojiceringar i jaget och begäret.

The aim of this study is to explore the fundaments of all psychoanalytic interpretative models, and especially the psychoanalytic literary criticism. Drawing from different fields as affect theory, neuropsychology and Lacan's structural psychoanalysis, strong evidence is found that language in itself contains and transmits affects.The empiric study indicates that different readers of a text, regardless of their interpretation of the text, show similar changes in mood as a function of the text. This seems to be possible as an effect of the separation of the sign between the signifier and the signification. And this supports that the signifier has some kind of direct access to the affects. This is due to the fact that the signifier belongs to the imaginary protolinguistic level while the signification belongs to the symbolic and linguistic level of a higher order.

The starting point of this essay was the frustration I felt after having read the novel Nadja (1928) written by the French surrealist André Breton. The title promises the story of someone called Nadja but the promise stays unfulfilled. Recognition of this phenomenon, where a man writes a book about a woman, but the woman hardly is seen, made me want to examine it further.Using the theories of the French psychoanalyst Jacques Lacan I analyze the relation between the male narrator and his female object. I also compare Nadja to a precursor: the novel Bruges-la-morte (1892) of the Belgian symbolist writer Georges Rodenbach. Their stories are, to a large degree, similar.

Uppsatsen behandlar gudserfarenhet och språkbruk hos Jean-Jacques Rousseau och dess likheter med pietismen. Både Rousseau och pietismen betonade människans känslor framför förnuftet, i en för övrigt förnuftsorienterad tid. De menade att människans känslor måste tillåtas komma till uttryck i trosfrågor och när de talar om hur människan erfar Gud och det gudomliga använder de liknande ord och begrepp. Studiens syfte är således att studera dessa likheter, med fokus på Rousseaus språkbruk och bildvärld..

Inledning: En studie i ämnet om erfarenheter av förändringsprocesser i terapiprocessen i jagstrukturerande psykoterapi. Det kliniska arbetet vilar på terapi med unga personer i psykos, beskrivna av psykoterapeuter.Frågeställningar: Hur visar sig utveckling och förändring hos konfidenten? Hur kan dessa kopplas till metodens faser och teoribildning?Metod: Urvalet är fem verksamma psykoterapeuter vilka valt ut kliniskt material med unga personer i psykos. Studien är kommen utifrån en hermeneutisk och fenomenologisk metod vilka vilar på två delar, en deskriptiv del och en kvalitativ del, där litteratur och tidigare forskning adderas till intervjumaterialet. Till detta har likaledes ett fenomenologiskt raster lagts.

The aim of the study is to investigate pupils? attitudes to and experiences of reading aloud by the teacher in grade 1. The study answers questions about how the pupils perceive the reading aloud, what they think they learn from it, and what books they prefer the teacher to read from. The study was conducted with the aid of semi-structured interviews with eleven pupils, six girls and five boys. The study shows that the pupils have a great deal to say about reading aloud.

Hellström, Staffan. Tystnaden i ljudfilm - En studie i Jacques Tatis ?Mon Uncle?. C-uppsats. Falun: Institutionen för kultur & medier, Högskolan Dalarna.

This essay focuses on psychoanalytic theory and its relevance for political studies. It especially draws attention to the conceptual toolkit developed by Jacques Lacan and the way that it serves as the starting point for Slavoj Zizek´s approach to the theory of ideology. One important point of this approach is that the power of an ideology is not primarily related to the ideas or worldview it expresses but rather to the enjoyment it provides the subject with. This enjoyment is obscene in the sense that it forms the necessary, but seldom acknowledged, supplement to public values. Fantasy is a major source for this kind of enjoyment.

Uppsatsen handlar om cineliteracy; att öka sin kompetens att tillgodogöra sig rörliga bilder. Jag undersöker huruvida brittiska filminstitutets femstegsmetod är en fungerande modell för att stimulera elevernas lärandeprocess av komplex film. Som exempel använder jag mig av Jacques Tatis film Play Time..

Arbetets syfte är att fördjupa förståelsen för vad ett socialt kunskaps- och lärandebegrepp är och vilka konsekvenser det kan få för utformningen av undervisningen. Arbetet utgår ifrån Johan Asplunds begrepp om social responsivitet och dess betydelse för en social förståelse av kunskap och lärande. Det sker genom kvalitativa textanalyser av Jean Jacques Rousseaus bildningsroman Emile (1762)och Lpf 94. Översiktligt anger resultatet vilket utrymme elevens sociala responsivitet ges genom den förmedlade förståelsen av kunskaps- och lärandebegreppen. Lpf 94 utvecklar en bildningsorienterad och konstruktivistisk syn på begreppen.

I ett försök att låta poststrukturalismen närma sig materia, för min studie samman en queer psykoanalytisk syn på subjektskap, presenterad av Judith Butler, med miffoteori, en poststrukturell förståelse av funktionalitet, mestadels influerad av Robert McRuer och Lennard J. Davis, för att undersöka hur ramverket inom vilket subjektskap kan intas påverkas. Studien visar att det normata är kontextuellt definierat, och vidare att subjektskap är beroende av mötet mellan subjektet och en potentiellt funktionshindrande miljö; i vilken subjektet antingen passerar som normat eller inte. Detta rörliga subjektskap påverkas därigenom av faktorer såsom rädslan för det miffoeska, en kapitalistisk syn på medborgarskap samt möjligheten att (undermedvetet) nå en (temporär) position mellan det normata och det miffoeska, vars förhållande även genererar en ökad möjlighet för subversivt motstånd. Vidare menar jag att detta kan sägas utgöra ett ramverk inom vilket det blir möjligt att studera subjektskapet, genererat av maktordningar såsom klass, etnicitet etc..

This essay focus on Jean-Jacques Rousseau and David Hume and how they in their writings describe the doctrine of the original sin, and what they replace it with. The theoretical framework this essay work form, is Peter. L Bergers theories concerning society and religion as a social construction, were religious systems purpose is to establish order and previewed a meaning for people. From a history point of view religious system and institutions have had a significant role in establish system that will provide people with explanations about the world. In the eighteenth century, during the period in Europe often named as the enlightenment a new sort of criticism took place against religion.

In this study I have met three authors in a dialogue seminar on their literary work. The discussion, starting from texts by Lacan and Socrates, revolved around the dichotomy of personal and private, and how to benefit from personal material in one?s literary work. The three authors reflected on the writer Karl Ove Knausgård and the photographer Sally Mann, who both are working with their own immediate family as a motif. In Knausgård, you can find a strong and self-dissecting writer persona as a medium of creating recognition in the readers mind.